Smärta runt hälen beror oftast på antingen hälseneinflammation eller hälsporre. Båda tillstånden gör ont när du går upp ur sängen eller efter ett löppass, men de uppstår i skilda vävnader och svarar olika på avlastning, träning och hjälpmedel. Nedan följer en jämförelse som hjälper dig känna igen symtomen, förstå vad som händer i kroppen och veta när det är dags att söka vård.
Var i foten sitter problemet?
Vid hälseneinflammation är själva hälsenan överbelastad. Upprepade mikroskopiska bristningar leder till att senan blir förtjockad och öm några centimeter ovanför hälbenet. Tillståndet beskrivs ofta som en överbelastningsskada snarare än en klassisk inflammation, men begreppet lever kvar i vardagsspråket.
Hälsporre är däremot en benpålagring på undersidan av hälbenet. Den bildas efter långvarig dragbelastning i plantarfascian, det breda senstråket under foten. Smärtan kommer oftast från vävnaden runt själva fästet och märks tydligast under hälens främre del när foten belastas.
Så känns besvären i vardagen
Hälseneinflammation ger stelhet och värk i senan när du tar de första stegen på morgonen eller sätter fart efter vila. Ömheten ligger bak på hälen och kan stråla upp i vaden. Under perioder med hård träning börjar det göra ont redan under uppvärmningen och ibland även efter avslutad aktivitet.
Hälsporre ger i stället en skarp, brännande känsla rakt under hälen. De första stegen efter sömn eller långvarigt sittande är värst. Många beskriver att de trippar fram tills foten blivit varm. Smärtan minskar ofta efter en stunds gång men återkommer vid längre promenader eller stående arbete. Ömheten känns inte bak på hälen utan under den, nära fotvalvet.
När ska du söka vård
Minska belastningen direkt om du får ont. Blir hälsenan inte lugnare inom en vecka, eller om du får svullnad som inte släpper, bör du kontakta vården. Kraftig plötslig smärta med ett knäpp kan tyda på bristning och kräver omedelbar bedömning.
Vid misstänkt hälsporre bör du söka hjälp om egenvård inte ger lindring inom två till tre veckor, om du har svårt att stå eller om smärtan stör sömnen.
Behandling och egenvård
Hälseneinflammation lugnar sig vanligen med en kombination av vila från hopp och löpning, gradvis upptrappad styrketräning för vadmuskulaturen och rörlighetsövningar för fotleden. En stabil sko med bra dämpning och en liten hälförhöjning kan avlasta senan på kort sikt. Många upplever också lindring av stötdämpande inlägg som minskar belastningen vid varje steg.
Egenvård vid hälsporre fokuserar på att minska trycket mot hälens undersida. Välj skor med mjuk sula, rymlig tåbox och ordentligt hålfotstöd. Många får snabb lindring av mjuka hälkuddar och gelinlägg som fördelar trycket bort från smärtområdet. Stretch av vad och plantarfascia minskar draget mot hälbenet. Liksom vid hälseneinflammation gäller att dra ned på promenader och löpning på hårda ytor och sedan bygga belastningen successivt.
Så förebygger du framtida besvär
- Öka träningsmängden gradvis. Lägg inte till mer än tio procent löpning eller promenad per vecka.
- Variera underlag och byt ut slitna skor innan stötdämpningen försvunnit.
- Träna styrka för vad, fotled och höft. Stark muskulatur dämpar belastningen på både hälsena och plantarfascia.
- Ta korta pauser om du sitter mycket och rör på fotlederna för att hålla vävnaderna elastiska.
- Flera korta promenader i väldämpade skor är ofta skonsammare än en lång runda.